Reflexion.

Där uppe, högt ovan taken och duvorna, finns den. Den blå himlen.

Ibland är det som att jobba i en bunker, här på jobbet. Fönstren vetter mot innergården och det eventuella dagsljuset sipprar med möda in genom våra fönster.

Igår lunch var en sådan dag. Efter timmar av hårt arbete klev Anders och jag ut genom stora portarna och slogs av att det faktiskt var sommar och att vi fick kisa så vi såg ut som riktiga hobbykineser.

Jag vill ha ett cabriolet-kontor.