Reflexion.

Idag var det dags för pass nummer två på gymmet. I förra veckan var vi ett gäng från jobbet. Idag var jag ensam.

Jag gjorde ett tappert försök att se ut som om jag hörde hemma där och att jag visst vad jag gjorde. Tittade inte någon direkt i ögonen, gick resolut fram till maskinerna. På med vikter, började dra och bända. Och det funkade tror jag. Jag smälte nog väl in med alla andra som drog och bände. Jag var mr Stonefejs.

Men jag hade glömt lappen. Lappen som var min kompletta guide till maskiner och vikter. Nu höftade jag lite hit och dit. 25 kilo? 30? Ok, provar. *draaar* Jävlar vad tungt. Måste minska, utan att någon ser. 20 kilo. Lagom. Men vad mesigt lite det ser ut på maskinen. Ok, inte kolla ögon. Fokusera på att dra och bända.

Nästa gång blir det nog ännu lättare att hålla masken. För egentligen ville jag bara ställa mig upp och förklara för alla att "Jag gör det här bara för att jag vet att det är bra för kroppen, i förebyggande syfte liksom".

Fast det hade nog inte varit någon bra taktik för min framtid på gymmet.