Som GPS, fast med ett R
En kollega, P, stod i begrepp att byta mobiltelefon för en tid sedan. Han beslöt att rådfråga en kompis, K, om själva tekniken. Så här lät det.
P: Den här telefonen använder GSM-nätet, men den här GPRS.
K: Mmm.
P: Men vad är GPRS?
K: Eeh ... det är samma som GPS, fast med ett R.
Glasklart. Logiskt.
P: Den här telefonen använder GSM-nätet, men den här GPRS.
K: Mmm.
P: Men vad är GPRS?
K: Eeh ... det är samma som GPS, fast med ett R.
Glasklart. Logiskt.
Ett extra pris på priset i korvkön
Min gode vän D befinner sig i de nordligare delarna av landet i ett par dagar. Därifrån skickar han oss denna bild på en meny vid en korvmoj. Där uppe praktiserar man alltså inte reducerade priser på sina varor, utan raka motsatsen. Där är det extra priser som gäller.
Det extra priset på en grillad korv är till exempel 16 kronor. Normaltaxan ligger väl på cirka 15 spänn, så totalt måste man alltså punga ut med 31 kronor för en grillad korv.
Märkligt påfund. Det är tur man bor i södern.
Bild: Den gode D
Det extra priset på en grillad korv är till exempel 16 kronor. Normaltaxan ligger väl på cirka 15 spänn, så totalt måste man alltså punga ut med 31 kronor för en grillad korv.
Märkligt påfund. Det är tur man bor i södern.
Bild: Den gode D
Var ska vi äta ikväll?
... och ägaren till restaurangen undrade varför han hade så dåligt med gäster i sitt etablisemang. Ja man kan ju undra.
It's time to round off now
Amerikanen Rob Curley, internationellt högt ansedd medieutvecklare för digitala medier, besökte tidningen idag och talade inför en fullsatt konferenslokal. Konferencieren, vars engleska inte var helt hundraprocentig, gjorde sitt bästa att presentera, bryta för lunch, hålla i frågestunden.
Och han avslutar på klockren svengelska:
- Thank you Rob, I think it's time to round off now.
Ridå.
Och han avslutar på klockren svengelska:
- Thank you Rob, I think it's time to round off now.
Ridå.
Kommer ni ihåg blandbanden?
Kommer ni ihåg den tiden då man spelade in blandband? Band med favoritmusiken, gärna inspelad från olika radioprogram eller från skivor. Man kunde spendera dagar i sträck i sin outtröttliga strävan att göra det perfekta blandbandet.
Det var kollegan S som påminnde mig om denna fantastiska tid. S hade till och med hittat på ett eget namn på sina musikkompilationer: Nice Noise. Och eftersom de var många till antalet fick de namn som Nice Noise 1, Nice Noise 2 och så vidare. Och inte nog med det. Han fixade även "best of"-band från Nice Noise-serien. Det ni.
Själv kommer jag ihåg att jag spelade in i princip alla utsändningar av programmet Lördagsbiten i radions P3, som bland annat leddes av Bengt Grafström och Kalle Oldby. Jag lyssnade på dem tills de nästan slets ut. Och från dem gjordes blandbanden. I stereoapparater med dubbelkassettdäck. A till B. Normal speed eller High speed. Det var hi-tech det.
Det var kollegan S som påminnde mig om denna fantastiska tid. S hade till och med hittat på ett eget namn på sina musikkompilationer: Nice Noise. Och eftersom de var många till antalet fick de namn som Nice Noise 1, Nice Noise 2 och så vidare. Och inte nog med det. Han fixade även "best of"-band från Nice Noise-serien. Det ni.
Själv kommer jag ihåg att jag spelade in i princip alla utsändningar av programmet Lördagsbiten i radions P3, som bland annat leddes av Bengt Grafström och Kalle Oldby. Jag lyssnade på dem tills de nästan slets ut. Och från dem gjordes blandbanden. I stereoapparater med dubbelkassettdäck. A till B. Normal speed eller High speed. Det var hi-tech det.
Min helg som sjöbjörn
Ok, bara för er som undrar varför det plötsligt blev knäpptyst på Reflexionsmannen över helgen kommer förklaringen här. Jag befann mig på båten på bilden här nedan. Ja, jag var alltså inte inne i själva bilden, utan på båten i verkligheten. Fast d...äh, skit samma, ni fattar. Verkligheten. IRL, som det heter på svenska. Gud vad jag svamlar.
Jag, S&L och deras son V var i Östhammar och seglade ut i den uppländska skärgården lördag och söndag. Och skärgården är makalöst vacker på hösten. På bilden är klockan 18.30, vi har just lagt till vid en klippa på ön Granskäret och jag har precis tänt grillen inför middagen.
Vid avfärd från ön morgonen efter var klipporna daggvåta och jag var en millimeter från att glida ner i vattnet och ta mig ett ofrivilligt höstdopp. Men jag klarade mig, sjöbjörn som man är.
Jag, S&L och deras son V var i Östhammar och seglade ut i den uppländska skärgården lördag och söndag. Och skärgården är makalöst vacker på hösten. På bilden är klockan 18.30, vi har just lagt till vid en klippa på ön Granskäret och jag har precis tänt grillen inför middagen.
Vid avfärd från ön morgonen efter var klipporna daggvåta och jag var en millimeter från att glida ner i vattnet och ta mig ett ofrivilligt höstdopp. Men jag klarade mig, sjöbjörn som man är.
Den här reportern vill nog bara dö
Att göra tv är kul. Men vissa intervjuer och situationer vill man bara glömma. Till exempel det som den här reportern råkade ut för. Han hade nog huvudvärk ett par dagar efteråt.
Swenglish, att gruva sig
I am mining myself for this ... Jag gruvar mig för det här. Hehe. Usch.
Vit rök ur munnen i morse
Det börjar bli kallare ute. Igår var det sagolikt varmt, nästan högsommaraktigt. Men idag på morgonen kändes det att sommaren är på väg bort. Det nöp lite i kinderna under cykelturen och sådan där vit rök kom ur munnen när man andades.
Hösten är här.
Hösten är här.
En automatisk hink i badrummet
Det här med badrumsprylar var spännande. Därför måste jag bara lyfta upp länken från HB:s kommentar till badrumshinken. Han har hittat en pryl som till och med torkar en i häcken när man är färdig.
Med risk för ofrivillig produktreklam ber jag er att kolla den här reklamfilmen. Hur kul som helst. Och vilken inlevelse hos berättaren!
Varje dag dimper det ner otaliga pressmeddelanden på redaktionen. De flesta behandlas rutinmässigt i nyhetsarbetet, andra är ointressanta och slängs. Men ibland dyker det upp ett meddelande som av olika skäl fångar vårt intresse. Idag var en sådan dag. Runt lunch idag damp det ner ett papper från ett företag som säljer badrumsartiklar, med reklam om en ny produkt. Vi höll på att vika oss av skratt. Behöver verkligen världen sådana här grejor?
Så här stod det, ordagrant:
Frågor på detta? En hel del faktiskt.
1. Vad var det för fel på de gamla hederliga "pedalhinkarna"? Är det så jäkla jobbigt att öppna hinken med foten?
2. "Närmar sig inom 10 cm"? Vad betyder det?
3. Måste man hålla kvar handen i "sensorområdet" under hela skräpslängningsproceduren, eller slår den surt igen annars?
4. Fanns det en verklig efterfrågan på en automatisk badrumshink?
5. Varför ägnar ett helt företag resurser på något sådant här?
6. Och, som HA påpekade, hinner den reagera om man sular en Topz mot den?
Med risk för ofrivillig produktreklam ber jag er att kolla den här reklamfilmen. Hur kul som helst. Och vilken inlevelse hos berättaren!
Varje dag dimper det ner otaliga pressmeddelanden på redaktionen. De flesta behandlas rutinmässigt i nyhetsarbetet, andra är ointressanta och slängs. Men ibland dyker det upp ett meddelande som av olika skäl fångar vårt intresse. Idag var en sådan dag. Runt lunch idag damp det ner ett papper från ett företag som säljer badrumsartiklar, med reklam om en ny produkt. Vi höll på att vika oss av skratt. Behöver verkligen världen sådana här grejor?
Så här stod det, ordagrant:
 | Nyhet - Sveriges första helautomatiska badrumshink! Här är Sveriges första helautomatiska badrumshink som öppnar och stänger sig själv med hjälp av en rörelsesensor. Den första modellen på marknaden är 5 litaren i modellerna rostfritt stål borstat och blankt för användning i badrummet. Den automatiska öppnings och stängningsmekanismen innehåller ett datorchip, infraröd rörelsedetektor samt ett mekaniskt och elektriskt system. När ett föremål eller hand närmar sig inom 10 cm från den infraröda sensorn går en signal som utlöser öppningsmekanismen. Locket stänger sig automatiskt när föremålet har lämnat sensorområdet. Den innehåller även en plasthink med handtag. |
1. Vad var det för fel på de gamla hederliga "pedalhinkarna"? Är det så jäkla jobbigt att öppna hinken med foten?
2. "Närmar sig inom 10 cm"? Vad betyder det?
3. Måste man hålla kvar handen i "sensorområdet" under hela skräpslängningsproceduren, eller slår den surt igen annars?
4. Fanns det en verklig efterfrågan på en automatisk badrumshink?
5. Varför ägnar ett helt företag resurser på något sådant här?
6. Och, som HA påpekade, hinner den reagera om man sular en Topz mot den?
Vadå prova mobilen? Glöm det!
Jag fattar fasen inte. Jag vill köpa en ny mobil, eftersom den gamla dinosaurien börjar bli trött. Vad gör man då? Jo, man går till en mobiltelefonbutik. Där kan man handla mobiltelefoner. Där finns också massor med mobiler längs väggar och i glasmontrar.
Men kan man prova dem? Näppeligen.
De finns där, blanka, döda och avslagna. Visst får man pilla på dem lite, känna på knapparna och så. Men slå på dem och testa funktionerna? Nope. Jag besökte tre butiker idag och fick nobben att testa på alla av dem. Underligt, eller hur?
Men kan man prova dem? Näppeligen.
De finns där, blanka, döda och avslagna. Visst får man pilla på dem lite, känna på knapparna och så. Men slå på dem och testa funktionerna? Nope. Jag besökte tre butiker idag och fick nobben att testa på alla av dem. Underligt, eller hur?
Gäster eller stjärt, del 2
Apropå mitt förra inlägg om det bisarra bruket av stjärthanddukar.
Rätt många år sedan, under gymnasietiden, var kompisgänget hembjudet till en i gänget på födelsedagskalas. Hon bodde då fortfarande hon sina föräldrar, som brukligt är i den åldern. Vi var rätt många gäster, så båda våningsplanen i villan användes, speciellt vid toalettbesöken (den stora toan med dusch och sådant fanns upptill och en liten gästtoa på nederplanet).
En i kompisgänget, låt oss kalla honom M, behövde under festen av någon anledning tvätta händerna. Han gick till stortoan på övervåningen och lämnade, som tur var, dörren öppen. Han tvättade sina händer med tvål under ljummet vatten, vände sig om och skulle just ta fast första bästa handduk som hängde på en krok på väggen. Då hörs ett förfärat skri i korridoren utanför och mamman i huset störtar in, och fäller den numera odödliga kommentaren:
"Neej, inte den! Det där är Ingvars stjärthandduk!"
Rätt många år sedan, under gymnasietiden, var kompisgänget hembjudet till en i gänget på födelsedagskalas. Hon bodde då fortfarande hon sina föräldrar, som brukligt är i den åldern. Vi var rätt många gäster, så båda våningsplanen i villan användes, speciellt vid toalettbesöken (den stora toan med dusch och sådant fanns upptill och en liten gästtoa på nederplanet).
En i kompisgänget, låt oss kalla honom M, behövde under festen av någon anledning tvätta händerna. Han gick till stortoan på övervåningen och lämnade, som tur var, dörren öppen. Han tvättade sina händer med tvål under ljummet vatten, vände sig om och skulle just ta fast första bästa handduk som hängde på en krok på väggen. Då hörs ett förfärat skri i korridoren utanför och mamman i huset störtar in, och fäller den numera odödliga kommentaren:
"Neej, inte den! Det där är Ingvars stjärthandduk!"
Vad är väl en svamp i skogen
Just det, glömde berätta om min svampdag i Lundyskogen med mamsen för ett tag sedan. Det händer väl ungefär en gång per år och jag tycker faktiskt att det är rätt kul. Nedan kan mitt resultat skådas, en påse (ja jag vet att maninte ska förvara plockad svamp i en påse, men va fan) gulglänsande kantareller. De smörfrästes senare på kvällen och åts på två rostmackor.
Ben Folds spelas mest
... i det Reflexionska hemmet i Örebro just nu. Speciellt låten The Luckiest. Lyssna på den, jag får rysningar.
Kan man rösta på alla partier?
Jahaja. Hur lätt är det här då? Eftersom jag knappt vet på vilket ben jag står vände jag mig till DN:s valtest på nätet. Snälla IT-teknik, berätta hur jag ska rösta!
Och så här såg resultatet ut. Vafan? Det ska väl vara åtminstone något parti som sticker ut någonstans. Inte ens en tydlig höger-vänster-indikation. Jag är tydligen multi-partist. Kan man rösta på alla?
Och så här såg resultatet ut. Vafan? Det ska väl vara åtminstone något parti som sticker ut någonstans. Inte ens en tydlig höger-vänster-indikation. Jag är tydligen multi-partist. Kan man rösta på alla?
Skänk mig en tvåa, tack
Jag kliver på mina kläder. Jag snubblar på mina möbler. Mina väggar är fulla av jox. Jag måste kryssa fram mellan högar av ... grejor när jag ska ta mig från A till B i lägenheten.
Och jag är trött på det. Innerligt trött. Vill ha en tvåa där jag kan slänga mina kläder på golvet i ett sovrum och sedan stänga dörren. Någon som har en tvåa (i Örebro) som ni vill bli av med?
Och jag är trött på det. Innerligt trött. Vill ha en tvåa där jag kan slänga mina kläder på golvet i ett sovrum och sedan stänga dörren. Någon som har en tvåa (i Örebro) som ni vill bli av med?
Varför står filemojen upp?
Tjuvlyssnat.se är, och kommer att förbli, en av mina stadiga favoritsajter. Här skulle jag kunna kasta bort en hel arbetsdag. Har ni inte upptäckt den än så är det dags nu.
Här är en lätt pinsam tjuvlyssnad historia.
(Mamma 35+ sitter med sina två söner, 15+ och 9+.)
Lillebror (till storebror): Ibland när man vaknar på morgonen, så står filemojen rakt upp.
(Mamman och storebror stirrar intensivt ut genom fönstret.)
Lillebror (till storebror): Varför gör den den?
(Mamman och storebror fortsätter stirra ut.)
Lillebror: HALLÅ?! Varför gör den det?
Mamman (till storebror): Vad ska vi äta till middag ikväll, tycker du?
Lillebror (med högre och högre röst, börjar dra storebror i tröjärmen): MEN VARFÖR STÅR FILEMOJEN UPP OM MORGONARNA, VARFÖR GÖR DEN DET? VARFÖR? VARFÖR?
Storebror (ilsken och knallröd i ansiktet): Men håll käften för fan, du är ju sjuk ju, fattar du inte det?!
(Tystnad.)
Mamman: Men vad fan ska vi äta, då?
Ont i varenda muskel
Premiär för säsongens innebandyspel igår. Sju var vi som intog Sveaskolans jympasalsgolv och ingen sparade på krutet. Etthundratio procent i en och en halv timme. Det märks i kroppen idag. Härligt.
Hurra hurra för D
Min gode vän D fyller 32 år idag. Det firas med en 100 pixlar bred digital tårta och ett stort GRATTIS här på bloggen. Hip hip hurra!
Vattenhål för fyrbeningar
Under sommarens heta dagar har följande ytterst sympatiska inrättning kunnat skådas utanför en zoobutik i centrala staden. Det är omtanke det. Jag tyckte dock att vattnet hade en underlig bismak och bad personalen spetsa det med lite Noilly Prat och en oliv. Inget gehör.
