En flygdag från helvetet, del 2
Så här var det. När jag bokade hela resan här hemma, i god tid innan avfärd, var tanken att åka Ryanair från Düsseldorf (Weese) till Nyköping/Skavsta, sedan därifrån med flygbussarna till Stockholm och till sist med Swebus Express hem till Örat. Fine. Så långt alles gut.
"Men", sa M som jag besökte i Holland, "varför åker du inte med SJ direkt från Nyköping till Örebro? Det blir både billgare och går snabbare."
Jag kollade med SJ på Internet och mycket riktigt. Jag kunde åka Nyköping -> Örebro med buss och tåg via Katrineholm och Hallsberg för en billig penning och dessutom komma hem klockan 22 istället för 01. Perfekt tänkte Erik och bokade biljetten.
Detta var dagen innan hemresan, alltså i fredags kväll.
Flyget från Düsseldorf till Nyköping gick perfa. Jag var på rätt flygplats, behövde inte springa en meter och min ryggsäck ploppade ut på bagagebandet efter ynka tio minuters väntan.
Bussen skulle gå från Nyköpings busstation klockan 19.15. Jag lämnade flygplatsterminalen bakom mig med lokalbuss klockan 18.20. Gott om tid således att först hämta ut biljetten på tågstationen. Med biljetten i hand och hela tjugo minuter till godo innan avgång hann jag till och med äta en burgare.
Och alltför väl var väl det.
För det kom ingen buss. Klockan blev 19.15 och sedan 19.20. Ingen buss. Jag blir både arg och rädd på samma gång. Inte igen, tänker jag, samtidigt som jag slår numret till Länstrafiken för att ta reda på vad som står på.
Jag: Hej, jag väntar på en buss på Nyköpings busstation som skulle gå 19.15 mot Katrineholm. Men det kom ingen buss.
Kundtjänsttjejen: Idag? 19.15? Nej det går ingen buss då.
Jag: Men jag har ju en biljett där det står att den går. Idag. 19.15.
Kundtjänsttjejen: Konstigt. Du får vända dig till SJ, det är dom som har bokat biljetten.
Nu var jag förbannad så jag kokade. Vad jag tänkte låter sig inte skrivas ner i ord, det är nog direkt åtalbart. Skulle resan gå åt pipan igen, på grund av SJ? Jag ringde kundtjänsten och får tala med en Daniel på SJ i Östersund. Jag förklarar min prekära situation.
Daniel på SJ i Östersund (knappar på datorn): Nej, du har ju rätt. Det går ingen buss. Mycket märkligt.
Jag: Just det. Hur löser ni detta? Jag måste till Örebro i kväll för jag jobbar i morgon. (Jag drog en vals i hopp om att han skulle säga "jamen då ordnar jag en taxi till dig som kör dig till ytterdörren")
Daniel på SJ i Östersund: Du förresten, vad har du för bokningsnummer?
Jag uppger mitt bokningsnummer.
Daniel på SJ i Östersund: Men du har ju bokat i augusti.
Jag: Va?
Daniel på SJ i Östersund: Det är ju fel månad.
Jag: VA?! har jag bokat fel månad?!
Som ni alla förstår var sammabrottet nära vid denna tidpunkt. Jag insåg att jag hade gjort det igen: Klantat till det. Rejält. Daniel på SJ i Östersund försöker i säkert en kvart att hitta alternativa sätt att ta sig till Örebro denna lördagkväll, där klockan nu hunnit bli runt 20. Men Daniel på SJ i Östersund hittar inget.
Jag inser att jag är strandsatt i Nyköping. Återstår bara en sak. Att lägga sig platt.
Jag ringer mamma.
Mamma, som under vilka omständigheter som helst skulle komma till min undsättning, har dock druckit ett glas vin till lördagsmiddagen och vill klokt nog inte köra bil. Så hon kontaktar väninnan A som genast ställer upp. Vilken hjältinna.
Så mamma och A får sätta sig i bilen och köra mot Nyköping i skymningen. Allt på grund av min klantighet. Klockan midnatt var vi hemma i Örebro igen och min tacksamhet känner ännu inga gränser.
Ett tips till alla som ska resa med mig i framtiden: Gör inte det. Eller se till att jag inte har något med bokning, resevägar eller några former av beslut att göra. Basta.
Aj da, trodde inte riktigt att det kunde ga fel igen... Trots att du har lyckats bra att formedla din kansla fran igar kvall kunde jag inte riktigt lata bli att skratta nar jag laste historien... Kommer du nog ocksa kunna gora nagon gang i framtiden! Hoppas att du vagar ge dig ivag till Holland igen trots allt det har. Vi ser fram emot nasta besok!
Els: Det är helt ok att skratta åt historien. Jag menar, vad kan man annars göra? Tack för besöket, jag kommer gärna igen igen!
:-)
efter att ha läst båda inläggen nu och försökt kämpa emot ett brett leeende, måste jag erkänna att detta var en fantastisk bedrift! Maximal otur! Men om man ska se något positivt i det hela så kom du i alla fall dit och tillbaka. Och så har du en trevlig historia att dra vid tillfällen då det behövs lättas upp lite i stämningen!
Nästa sommar är det nog bäst att du är hemma och pular med sladdar hela semestern;-).
Riktigt kul att läsa, men usch så hemskt. Jag har varit med om liknade saker och det är ingen trevlig känsla man har i kroppen! Hoppas det går bättre nästa gång du reser ;) / Anna
