Nå, är jag lik Johan Glans eller inte?

I förrgår var jag på Nöjeskrogen och såg Johan Glans, enligt vissa av mina besökare min utseendemässiga dubbelgångare. Jag tänkte att det här var ett gyllene tillfälle att knäppa en bild för att återigen bevisa att jag inte är lik honom. Som sagt, döm själva.

Nå, är jag lik Johan Glans eller inte?
Johan Glans på Nöjeskrogen, måndagen den 26 februari.

Vadå suddig? Vadå långt ifrån? Vadå ser inte? Min mobilkamera är alldeles utmärkt, även på tio meters håll. Det är ni som ser klent.

Sådana är vi, IT-snubbar

Jag fick den här fantastiskt roliga historien på mail från Eremo
Är vi verkligen så här, vi IT-fjantar?


En  tornado blåste upp på havet. Ett kryssningsfartyg sjönk.
En IT-konsult hamnade på en öde ö och kunde inte hitta några andra överlevande.
Han kunde inte heller hitta några verktyg. Det enda han hittade var bananer och kokosnötter.

Konsulten var van vid att bo på femstjärniga hotell och han hade ingen aning om hur han nu skulle göra. Så de närmaste fyra månaderna åt han bananer och drack kokosmjölk. Han saknade sin hustru och tittade noga ut mot havet efter räddningsfartyg.

En dag medan han halvsovande låg på stranden såg han någonting i ögonvrån. Han upptäckte en eka med den vackraste kvinna han någonsin sett. Konsulten blev mycket överraskad och frågade:

- Var kommer du ifrån? Hur har du kommit hit?

- Jag rodde från andra sidan ön. Jag har varit där i fyra månader, ända sedan kryssningsfartyget sjönk.

- Otroligt, svarade konsulten. Jag trodde att ingen annan hade överlevt. Hur många är ni? Du har tur som har hittat en eka, jag har ingenting.

- Jag är ensam, svarade kvinnan. Och jag har inte hittat den här ekan, jag hade inte heller någonting.

Mannen trodde inte sina öron.
- Men var har du fått ekan ifrån?

- Oh, det var enkelt, svarade kvinnan. Jag gjorde ekan av det som fanns på ön.
Årorna är av gummiträdets grenar och jag har karvat botten och sidor av eucalyptysträdet.

- Men, men, men det är omöjligt gnällde konsulten. Du har ju inga verktyg, hur har du lyckats?

- Det var inte så svårt, svarade kvinnan. På andra sidan ön finns det massor av lavasten och jag märkte att när man värmer den i elden kunde man forma den. Jag använde det till att forma verktyg. Men nog om det.

- Var bor du?

Generat erkände konsulten att han hade sovit på stranden under bar himmel under hela tiden.

- Jaha, ja okej, då ror vi till min sida av ön, sa kvinnan.

Efter ett par minuter nådde de fram till en liten strand. När mannen tittade upp mot stranden höll han på att ramla omkull av förvåning. Från stranden kunde man följa en grusad stig upp mot en bungalow som var målad i blått och vitt.
När kvinnan knöt fast ekan med hampa stod mannen och bara glodde. När de kom fram till bungalowen frågade kvinnan avslappnat:

- Ja, det är inget märkvärdigt, men jag kallar det för mitt hem. Var så god och sitt. Vill du ha en drink?

- Nej tack, svarade mannen, fortfarande överväldigad. Jag vill inte ha en droppe kokosmjölk till.

- Jag hade inte tänkt mig kokosmjölk, svarade kvinnan. Hur skulle det smaka med en Pina Colada? Mannen försökte dölja sin förvåning när han nickade stumt. De satte sig ner i soffan och började prata. När de hade berättat sina historier för varandra, sa kvinnan:

- Jag byter om till något bekvämare. Vill du ta en dusch och raka dig? Rakhyvel hittar du i skåpet på övervåningen.
Utan att fråga något mer reste sig mannen och gick till badrummet. I skåpet hittade han en rakhyvel, gjord av ben. Två vassa snäckskal var fastsatta i en mekanism som följde ansiktets former. När han kom tillbaka till vardagsrummet satt kvinnan i soffan endast iförd ett par stora blad, strategiskt placerade på kroppen och hon doftade underbart. Kvinnan bad honom att sätta sig bredvid henne, samtidigt som hon flyttade sig närmare honom.

- Vi har varit här väldigt länge, och jag har varit otroligt ensam. Jag skulle tro att du också skulle vilja göra något, som du saknat under alla dessa månader, sa kvinnan och tittade djupt in i mannens ögon.

Konsulten trodde inte sina öron.

- Menar du, frågade han, att jag kan läsa min mejl härifrån?

Blogg.se attackerat av spammare

Det har varit svårt att få ut nya inlägg på bloggen under ett par dagar. Jag mailade iväg en fråga till blogsoft-teamet och fick detta svar. Nedrans spammare, skaffa er en hobby istället.


----- Original Message ----
From: Roland <[email protected]>
Sent: Sunday, February 25, 2007 7:49:30 PM
Subject: Re: Kan inte publicera

Hej Erik!

Vi har haft problem med SPAM-attacker den senaste tiden.
Det har gjort att publiceringsrutinen har gjort tiemout ibland.
Då blir det den effekten som du observerat. Det löses med att
man publicerar igen. Vi har nya lösningar för SPAM  påG.
Det är ett jäkla gissel...

mvh
/roland

Erik Mattsson wrote:
Hej på er!
Jag har inte kunnat publicera bloggen på flera dagar nu... är det något allmänt problem?
Det går bra att skriva nya inlägg, bilder och annat, men just publiceringen står bara och snurrar...
 
Mvh,
Erik Mattsson

Min hjärna ska inte vibrera

Min mun ska inte vibrera
Jag var på besök hos Folktandvården igår för en undersökning. Och som nyinflyttad i länet (sedan två och ett halvt år tillbaka, men ändå)  fick jag en eltandborste efter besöket. Alldeles gratis. Och en fin en dessutom. Oral-B 5500 XL heter den (XL för att man är stor i käften, eller?).

Jag provade den för första gången i går. Har aldrig använt en eltandborste förut, så lite spännande var det. På med tandkräm och in med mackapären i truten. Trycker på startknappen. Och jävlar vad det vibrerar i huvudet. Allt vibrerar. Tänder, käke, tunga, skalle, hjärna. Rubbet.

Jag håller ut ett tag och gör som beskrivningen säger. Håll borsten mot en tand och låt den jobba några sekunder. Flytta sedan till nästa. Jag håller. Och det vibrerar. Känner mig nästan lite illamående av det.

Efter avslutad tandborstning har jag bestämt mig. Ingen mer eltandborste för min del. Jag har använt vanliga analoga borstar i snart 33 år och har perfekt tandhälsa. Tandläkaren kallade mig till och med "årets sämsta patient, dig tjänar man ju inga pengar på" och "du har ju inte ens lite tandsten".

Därför blir det vanlig borste hädanefter. För min hjärna ska inte vibrera.


Ettårsservicechocken

Jag fick ett brev från Ford för någon vecka sedan. Där stod att det var dags för ettårsservcice på min tre år gamla bil. Fine, tänkte jag och ringde dit igår för att boka tid. Medan jag väntade på att någon skulle svara försökte jag räkna ut vad servicen skulle kosta som mest. Runt 1000-1500 kronor, tänkte naiva lilla jag. Så fel jag hade.

- Kan du komma på onsdag, nästa vecka? frågade den trevliga tjejen i Fordluren.
- Blir bra det. Vad kommer det att kosta? frågade jag i blind förvissning att min gissning var korrekt.
- Ett ögonblick ska jag kolla, sa tjejen och började knappa på datorn.

- Tretusenfyrahundra kronor, sa hon efter ett tag.
- T..tret..tretusenf.... va? Det är inte möjligt, stammade jag.

Men jodå, det var det. Servicen visade sig vara den "Stora Servicen" man ska göra efter tre år. Och den kostar, enligt tjejen.

Välkommen till bilägarhelvetet, Erik.

Konsten att testa en semla

Konsten att testa en semla
Så här skrev HA i en kommentar till förra inlägget: "Du är verkligen Den Ätande Reportern".

Hmm. Det två senaste webb-tv-inslagen jag varit med i handlar faktiskt om mat. Det förra var om maten på Hindersmässan. Idag är det ett test av semlor som gäller.

Mat-Tina goes ljudeffekter

Mat-Tina goes ljudeffekter
Om du tar en skål vitt brus, en skål virveltrumma, en lite större skål bastrumma och en skål basgång och blandar det i en annan skål, vad får du då? Ett schysst komp.

Och om alla ljud görs av en kille med guldlockar?

Då får du ett schysst komp gjort av en kille med guldlockar. (Tack S)

Musikrekommendation

Musik som rekommenderas för köp och lyssning: Kamprads.
Tremannaband som låter som en hel orkester. Kollegan S på trummor.


Reflexion fyller 1 år!

Reflexion fyller 1 år!
Tisdagen den 14 februari 2006 skrev jag det första inlägget som handlade om vår tradition med tisdagssushi här på jobbet. Sedan dess har det blivit 310 inlägg med 66 bilder och ni (och jag) har skrivit 1308 kommentarer.

Jag gratulerar mig själv och bloggen med en finfin schwarzwaldtårta. Fast jag föredrar en vanlig gräddtårta med jordgubb och banan. Eller en princesstårta.

Tack alla som läser! Jag ser fram emot lika roliga år framöver.

Lev livet baklänges

Fick ett mail från K idag om att man borde leva sitt liv baklänges, kronologiskt sett alltså.
Tänkvärt, tyvärr aningen svårt att praktiskt genomföra.

Man skulle starta med att dö och få det överstökat.
Så vaknar man upp på ett hem och får det bättre för varje dag.
Man blir så utslängd för att man är för frisk att vara där, därefter man kan gå ner och njuta av sin pension.

På din första arbetsdag får du ett guldur.
Så arbetar man i 40 år intill man är ung nog till att man kan njuta att vila sig från arbetsmarkanden.

Man dricker, festar och har sex och förbereder sig på att gå en utbildning.
Så är man i skolan, blir ett barn igen, leker, har inga förpliktelser tills man är en baby igen.

De sista 9 månaderna tilbringas flytande runt i fridfullt lyx.
Där är centralvärme, room service med mera och till allra sist lämnar man denna
världen i en orgasm.

Undrens tid är icke förbi

Undrens tid är icke förbi
Pappa är 75 år, mamma 72. Igår köpte de en dator, en bärbar liten sak med 14-tumsskärm. "Det verkar ju jättespännande med det där Internet", sa mamma.

Man måste bara bli lite impad trots allt.

Perssons Pack rular, som det heter

Perssons Pack rular, som det heter

Katalin i Uppsala, igår kväll klockan 21.30. Då äntrar de scenen, Packet. Legenderna. Delvis ny sättning, visst, men Per Persson själv var ju där, likaså stencoole dragspelaren Magnus Lind (andra från höger på bilden). Han satt på sin stol, tuggade tuggummi och lirade skjortan av alla som någonsin kommit nära ett dragspel. Respekt, Magnus Lind.

Konserten var annars en resa nedför minnenas boulevard. En kavalkad i gamla hits, mest från de två första skivorna. Gråmånen, Perssons dynamit och Hanna. Bättre än så här kan man inte spendera en fredagskväll.

Beställd, beställdare, beställdast

Klart. Det blev en sådan här.

Allt är i säkerhet

Jag lyckades få igång datorn till slut. Den verkar gå hyggligt just nu. Men säg den lycka som varar med denna häck till maskin... Men nu är i alla fall alla viktiga filer backuppade, eller vad det nu heter på svenska. Säkerhetskopierade menar jag. Ni fattar.

Nu är det fritt fram för dig att dra ur pluggen för gott, gamm-burk.

Nu har datorn läst sitt sista startscript

Igår gick jag rond två mot min (gamla?) dator och det trådlösa nätverket. Eller det nätlösa trådverket, som jag kallar det. Det gick inget bra. Trots formidabel hjälp och goda råd från HA gick det käpprätt åt ... ja, helvete är faktiskt ett bra ord i sammanhanget. Och det hade inget med HA:s tips att göra, för tydlighets skull.

Nej, detta var ett utslag av min egen klåfingrighet, dålig maskinvara och en dator på gränsen till nervsammanbrott.

Anledningen till att det trådlösa nätverket inte fungerade var fel version på mina USB-pluggar. Jag hade version 1.1, men grejerna krävde 2.0. Efter en del pillande valde jag att köpa och installera ett USB 2.0-kort från Clas Ohlson. Det skulle jag aldrig gjort.
Datorn bröt ihop. Fullständigt. Windows gick inte att starta, utan resulterade i en blåskärm vid varje försök. "Ett fel uppstod och Windows har stängts för att förebygga probelm med din dator", sa den blå skärmen.

Sedan spenderade jag en stor del av natten med att försöka få igång häcken igen. Och det gick till slut, men den går inte bra. Alls. Hårddisken låter som en gammal bandsåg.

Så inatt tog jag beslutet. Det blir en ny dator för min del. Kosta vad det kosta vill, jag orkar inte med mer datorproblem eller upptuggade hårddiskar.

Tack datorn för denna tid. See you in hell.

Internet genom luften my ass

Internet i luften my ass

Eftersom jag har telejacket i köket och datorn i bortre änden av vardagsrummet och dessutom inte gillar kabel längs golvet (och är för bekväm att spika upp dem längs listerna) kom jag på den finurliga idén att köra trådlöst. Sagt och gjort. Inhandling och installation. En trådlös router (den grå saken på bilden) vid modemet i köket och en USB-mottagare i datorn.

Installationen gick perfekt. Men tror ni det funkar? Nej. Jag har trådlös kontakt i ungefär 10 sekunder, sedan dör förbindelsen. Om jag drar ut USB-mottagaren och sätter i den igen får den åter kontakt. Som dör. Igen. Och igen. Och igen.

Jag måste ha läst fel på förpackningen jag köpte. Det här är ju ett nätlöst trådverk.

En brasa för 20 000 kronor

En brasa för 42 000 kronor

Jag fattar inte varför man skaffar sig en platt-tv för 20 000 spänn bara för att visa en inspelad brasa. Nyrenoverade restaurangen på stan har tre. Två visar brasor, en ett akvarium. 60 000 spänn således. Jesus.

Fast det förstås: Om bras- och akvarium-DVD-skivorna kommer med extramaterial, typ torkande målarfärg eller olika tapetmönster, kanske det är värt investeringen. 

Världens godaste ärtsoppa

... serveras troligen på restaurang Pullman på Göteborgs central. Inte nog med att man fick lägga i så många riktiga tärningsstora fläskbitar man ville (plus starksenap naturligtvis), det serverades dessutom punch till soppan. Det är inte varje dag.

*hick*