Reflexion.

För er som inte varit med från början: Läs del 1.

För er som inte orkar läsa hela del 1 så slutade den med att jag äntligen fick ett meddelande om att flytten från Telia till Bredbandsbolaget skulle ske den 11 januari. På fredag alltså. Modemet och prylarna jag behöver skulle skickas ut ungefär en vecka i förväg.

Tror ni att det har kommit några grejor? Nepp.

Idag är det fyra dagar kvar. Och jag mitt dumma dumma naiva idiotarsle ringde inte förrän idag. "Lugn, grejerna kommer snart", hör jag mig själv tänka, "tänk på att det har varit helger och sånt".

*tuuut*  Hej och välkommen till Bredbandsbolaget. Väntetiden är beräknad till mellan sex och tio minuter.

Jag fick vänta i sju. Stekte köttbullar så länge. En Daniel svarade.
- Vad har du för personnummer? (Jag knappade ju in personnumret innan jag ställdes i telefonkön)
- 740403xxxx, svarade jag och visste redan vad han skulle säga: "Nej det har blivit nåt fel här, vi har inte skickat nåt."
- Nej det verkar ha blivit nåt fel i systemet här, vi har inte skickat några grejer till dig.
- Nähä? Men på fredag upphör ju Telias bredband och telefon att fungera.
- Vänta. (Daniel pratar med någon annan i två minuter, jag steker köttbullar)
- Hallå ja? Nu har jag kontaktat vår logistikavdelning och de skickar ett modem till dig direkt.
- Vad innebär direkt?
- Ja de får ju inte ordern förrän i morgon, och så måste ju grejerna finnas i lager också. Så du bör ha dem senast på fredag eller måndag.
- Måndag? Ska jag vara utan bredband och telefon hela helgen?

Daniel upplyser att det kanske kanske kan fungera med Telias gamla modem på fredag också. Kanske? Men telefonen då? Jag glömde fråga. Köttbullarna var klara och jag var hungrig.

Fortsättning följer. Kanske.